» Företagspartnerskapsstöd » Kriterier för beviljande av Företagspartnerskapsstöd
print

Kriterier för beviljande av Företagspartnerskapsstöd

Ekonomiska, sociala och miljömässiga kriterier är viktiga utgångspunkter vid bedömningen av om verksamheten (projektet) uppfyller stödets kriterier. Finnpartnership strävar efter att kunna garantera att projekten för vilka stöd beviljas fyller dessa kriterier.


Företagspartnerskapsstödets syfte är att understöda identifieringen och utvecklingen av ekonomiskt lönsamma projekt för att öka antalet genomförbara projekt. Stöd kan beviljas för projekt som har realistiska möjligheter att bli ekonomiskt lönsamma och som

  • främjar utvecklingen i projektlandet
  • följer projektlandets lagar och krav, och som
  • möter internationella krav ifråga om miljö och sociala frågor.



Ekonomisk lönsamhet och genomförbarhet
 

Utgångspunkten för bedömningen är projektens genomförbarhet, särskilt beträffande ekonomisk lönsamhet, och finansiering. Den sökande skall i sin ansökan visa erfarenhet och tillräcklig kompetens inom projektbranschen. Dessutom bör den sökande ha tillräckliga ekonomiska resurser och personresurser för att genomföra projektplanen. När man planerar att finansiera projektet delvis med utomstående finansiering, kan affärsidénäven bedömas utifrån finansiärens synvinkel.


Vid bedömning av de genomförda projektens ekonomiska lönsamhet fästs särskild uppmärksamhet vid det mervärde som verksamheten bidrar till beträffande företagspartnerskapets förverkligande och kontinuens.



Utvecklingseffekter

Finnpartnership har som mål att öka det kommersiella samarbetet mellan aktörer i Finland och i utvecklingsländerna, så att projekten leder till positiva utvecklingseffekter i de berörda länderna. De stödda projektens lämplighet för stöd bedöms därför även med tanke på den påverkan som projekten har på utvecklingen i projektlandet. Miljökonsekvenserna bedöms dessutom enligt särskilda bedömningsprinciper för miljöfrågor och socialt ansvar.

Med utvecklingseffekter avses beräknade och förverkligade, direkta och indirekta effekter på bl.a. följande faktorer:

  • bruttonationalinkomst (d.v.s. löner, hyror, räntor och vinster osv.)
  • sysselsättningen i projektlandet
  • diversifiering av produktionen i projektlandet
  • statliga skatte- och övriga intäkter i projektlandet
  • teknologi- och kunskapsöverföring
  • förhöjd kompetens för arbetarbefolkningen (skolning)
  • arbetsförhållanden och sociala förmåner i företaget och i projektets omgivning (efterlevnad av ILO:s regler, arbetarskydd, lönenivå, bostads-/hälsoförmåner eller dylikt)
  • speciellt positiva miljöeffekter (t.ex. förnybar energi eller annan produktion som främjar hållbar utveckling)
  • jämställdhet mellan könen
  • förbättring av den allmänna infrastrukturen i projektlandet, samt
  • valutareserven i projektlandet.

Vid bedömningen av utvecklingseffekter har projektets natur (t.ex. import från utvecklingsland, etablering i utvecklingslandet) stor betydelse för i vilken mån de ovannämnda effekterna kan bedömas på förhand. I begynnelsestadierna av projektet (t.ex. identifiering av affärspartner eller projektutredning), kan det också hända att det utifrån befintlig information är möjligt att bedöma endast  vissa av projektets kvalitativa effekter.

I sin ansökan om Företagspartnerskapsstöd måste den sökande kortfattat definiera de viktigaste utvecklingseffekterna som projektet förväntas bidra till i projektlandet. Vid behov kontaktar Finnpartnershipsökanden för tilläggsinformation.


 

Miljöfrågor och företagens sociala ansvar


Huvudprincipen är att projekt som beviljas Företagspartnerskapsstöd bör följa internationellt accepterade standarder gällande miljö och socialt ansvar, samt lokal lagstiftning vad beträffar bl.a. miljöfrågor och arbetstagarnas rättigheter. Som bedömningsgrund för miljö- och socialt ansvar används Världsbankens och IFC:s standarder för miljö- och sociala effekter, samt standarder som berör administrationen av dessa och kontrollen av dem, som har godkänts av internationella finansiärer (mera info på IFC Performance Standards och World Bank Group EHS Guidelines). Det kan räknas som en fördel för projektet om det följer högre standarder än dessa.

Det är både viktigt och för företaget fördelaktigt att redan i ett mycket tidigt skede (planeringsskedet) av projektetbeakta och kontrollera eventuella miljö- och samhälleliga konsekvenser och risker som projektet kan bidra till. Företagspartnerskapsstöd kan beviljas för utredning av miljö- och sociala konsekvenser redan som en del av genomförbarhetsutredningen (t.ex. miljö- och socialt ansvar vid bedömningen av affärspartnerns verksamhet och valet av verksamhetsort). Vid behov kan den sökande fråga råd av Finnfunds miljöexperter för tillämpandet av ovannämnda standarder på projektet.

Finnfunds miljöexperter klassificerar projekten enligt förväntade miljö- och sociala konsekvenser. Projektets innehåll och skede påverkar i hög grad hur detaljerad analysen blir och vilka fakta som behövs. Syftet är att säkerställa att projektet medför så lite negativa verkningar på hälsa, samhälle och miljö som möjligt.

Miljöklassificering
Miljöklass A: Projekt som kan ha betydliga negativa miljöeffekter som möjligen utsträcker sig över ett större område än verksamhetsorten. I praktiken avses bl.a. nya produktionsanläggningar och betydande utbyggnader av produktionsanläggningar inom kritiska branscher, samt projekt som genomförs i känsliga miljöer och som kan påverka dessa negativt.
Miljöklass B: Projekt som kan ha måttliga negativa miljöeffekter, mindre än effekterna i miljöklass A, och där effekterna kan kontrolleras lättare än i miljöklass A.
Miljöklass C:

Projekt som inte har potentiella negativa miljöeffekter eller vars miljöeffekter är ringa.

 

Som basis för klassificeringen av projektens sociala effekter används de potentiella negativa samhällseffekterna av projektet. Projekt som har följande egenskaper ägnas särskild uppmärksamhet:

  • projekt inom primärproduktion, såsom skogsbruk, jordbruk och gruvdrift, som sysselsätter ett stort antal outbildade och/eller tillfälligt anställda arbetstagare/hyrd arbetskraft
  • arbetsintensiva sektorer (särskilt i specialekonomiska zoner)
  • projekt där hälsovådliga råvaror eller processer används i produktionen
  • projekt vars genomförande kan kräva att människor flyttar, eller som kan försvaga det lokala samhällets näringslivsmöjligheter, eller
  • privatiseringsprojekt vars genomförande kan orsaka omfattande uppsägningar eller försvaga  befintlig tillgång till grundläggande tjänster.

En viktig aspekt är att de miljömässiga och sociala konsekvenserna beaktas i ett tidigt skede av projektplaneringen. Utredningar som beviljas Företagspartnerskapsstöd (t.ex. projektutredning, affärsverksamhetsplan, bedömning av miljö- och sociala effekter) skall dessutom möta vissa kvalitativa kriterier, beroende på hurudana möjliga negativa miljö- och sociala effekter projektet kan tänkas ha. Finnpartnerships experter och Finnfunds miljöexperter kan vid behov rådfrågas i hur miljö- och socialt ansvar bör tas i beaktande i enskilda projekt.

Finnpartnership ger på begäran mer detaljerad information om bedömningskriterierna för utvecklingseffekter, miljöfrågor och socialt ansvar.