EU:s allmänna preferenssystem

EU:s allmänna preferenssystem (Generalised System of Preference, GSP) är en viktig del av EU:s strategi för handel med utvecklingsländerna.  Systemet har till syfte att stimulera export och stödja utvecklingsländerna i deras strävan att minska fattigdom, främja gott styre och uppnå hållbar utveckling. Systemet håller på att omarbetas och den nya versionen träder i kraft 2014, då man exempelvis kan ta in nya förmånstagarländer i systemet.

Sammanlagt täcker det nuvarande GSP-systemet 176 utvecklingsländer och -områden. GSP-systemet består av tre delar: ett allmänt bassystem för tullättnader, en särskild stimulansordning för hållbar utveckling och gott styre (GSP+) samt speciella förmåner för de minst utvecklade länderna. Varor som importeras till EU-länderna enligt systemet har rätt till tullförmåner. Produkterna indelas i två kategorier: känsliga och icke-känsliga produkter. Industriprodukter utom textilier hör i regel till kategorin icke-känsliga produkter och är alltså tullfria. De flesta jordbruksprodukter hör till de känsliga produkterna och är därmed berättigade till nedsatt tullavgift. Dessutom är länder som har medgivits ytterligare förmåner enligt stimulansordningen för hållbar utveckling och gott styre (GSP+) berättigade till mer omfattande tullfrihet för en större mängd produkter (jfr. känsliga produkter). För produkter från de minst utvecklade länderna (LDC-länder) medges tull- och kvotfrihet för alla varor utom vapen (Everything But Arms, EBA). (*1)

För att dra nytta av GSP-systemet räcker det inte med att landet är berättigat till förmåner enligt systemet. GSP-förmåner kan bara tillämpas på produkter som uppfyller vissa kriterier och som har den dokumentation som krävs. Länder vars exportprodukter berörs av tullförmånerna måste uppfylla de administrativa krav som hör ihop med tullförmånerna.

Klassificering av produkter
Korrekt och exakt klassificering av produkterna är oerhört viktigt för att få del av förmånerna. Alla produkter som det handlas med globalt klassificeras enligt det internationella systemet för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering (HS-koder). Med hjälp av rätt HS-kod kan man ta reda på förmåner och tullavgifter genom EU:s Export Helpdesk på http://exporthelp.europa.eu. Exportörer av livsmedel rekommenderas också att sätta sig in i respektive lands krav på importlicenser och garantier. Den ansvariga myndigheten i Finland är Livsmedelssäkerhetsverket Evira, www.evira.fi.

Ursprungsintyg
För att få del av tullförmånerna måste exportprodukten ha sitt ursprung i ett land som har frihandelsavtal eller som hör till preferenssystemet. Produkten anses ha sitt ursprung i ett förmånsland, om den i sin helhet eller i tillräcklig omfattning är tillverkad i det landet. Om produkten innehåller delar som har sitt ursprung i ett annat land eller om den delvis har producerats i utlandet, tillämpas ursprungsreglerna för att fastställa produktens ursprungsland. Det är exportörens ansvar att med hjälp av nödvändig dokumentation bevisa att ursprungsreglerna är uppfyllda. Det åligger exportören att göra en ursprungsutredning i utvecklingslandet. Utredningen certifieras av mållandets tullmyndigheter. Mer information finns i broschyren Exporting to the Nordic countries (på engelska). Aktuell information om tullar, förmånsbehandling och ursprungsregler finns på Export Helpdesk, http://exporthelp.europa.eu.

(1) Enda undantaget är socker. Under tiden 1.10.2009–30.9.2012 har importörer av socker ålagts ett minimipris för sockerinköp (på EU:s initiativ) som är minst 90 % av EU:s riktpris.