Allmänt om Norden

De nordiska länderna har en lång tradition av att främja handel med utvecklingsländer och att engagera även näringslivet i processen. Vid sidan av de många språkliga, kulturella och historiska likheterna gör utvecklingen av den sociala välfärden i Norden att man kan tala om en nordisk samhällsmodell, som är unik i internationell jämförelse. Företagskulturen, konsumtionsmönstren och konsumenternas preferenser är likartade. Även om Norge inte är medlem i Europeiska unionen som Danmark, Finland och Sverige, är den norska lagstiftningen i stor utsträckning harmoniserad med EU:s lagsstiftning. Man kan således tala om ett gemensamt nordiskt marknadsområde.

Norden erbjuder exportörerna en gemensam marknad med 25 miljoner konsumenter. När man bedömer den nordiska marknaden är det bra att ha följande i åtanke:

• I internationell jämförelse är den genomsnittliga inkomstnivån hög. BNP per capita är i genomsnitt 40 000 euro per år, motsvarande genomsnitt i EU är 24 500 euro. (*1)

• Det nordiska välfärdssamhället stöds med skattemedel. Av den anledningen hör skattesatserna i Norden till de högsta i världen.  Beskattningen är progressiv, dvs. de som tjänar mer betalar mer skatt. Det är mycket vanligt att betala över 40 % av bruttoinkomsten i skatt. (*2)

• Nordborna bor i allt större utsträckning i enpersonshushåll. Det motsvarar i genomsnitt 44,7 % av hushållen (22 % av befolkningen) (*3). Universitetsstuderande flyttar hemifrån, man gifter sig senare och skilsmässofrekvensen är hög. Även åldringar bor ofta ensamma.

• Av kvinnor i åldern 15–64 år arbetar 68–75 % utanför hemmet: kvinnornas förvärvsarbete avspeglar sig i den utvecklade offentliga sektorn, där det finns tillräckligt med daghemsplatser för barnen.

• Över 80 % av nordborna mellan 25 och 64 år har genomgått gymnasieskola eller annan utbildning på sekundär nivå, och 30 % har universitetsexamen eller annan högre utbildning (*5). Utbildningen fördelar sig jämnt mellan könen.

De nordiska länderna är högt utvecklade stater, vars marknader är mättade i hög utsträckning. För att komma in på marknaden krävs det långsiktigt planering och betydande ansträngningar. Konkurrensen är hård, och de nordiska företagen får många affärsförfrågningar från förhoppningsfulla leverantörer. Det är alltså mycket viktigt att vara väl förberedd så man skiljer sig från konkurrenterna på ett positivt sätt. Importen från utvecklingsländerna till den nordiska konsumentmarknaden består främst av livsmedel och textilier. Dessutom kan man via den nordiska marknaden komma in på marknaderna i Baltikum och Ryssland.

(1) Källa: Eurostat
(2) Källa: OECD:s rapport "Taxing Wages 2009/2010"
(3) Utom Norge
(4) Norge är inkluderad
(5) Källa: OECD (2011), Education at a Glance  2011: OECD Indicators, OECD Publishing